
Jag har just kommit hem från en föreläsningsturné genom Baltikum och Finland, tillsammans med
Richard Stallman från Free Software
Foundation, och
Marco Schulze från tyska FFII. Här följer en reseberättelse.
Tisdagen den 20 juli 2004 landade jag i Vilnius, Litauen. Biljetten
från Stockholm med Air Lithuania kostade 2000:- kronor. Det där med konkurrens tycks ha fungerat när det gäller flygpriserna i Europa.
I Vilnius mötte Saulius Grazulis på flygplatsen. Strålande vackert sommarväder. Saulius jobbar till
vardags som kristallograf, och håller på med proteinkristaller som har olika mer eller mindre magiska egenskaper när man vill arbeta med gensekvenser. Fascinerande, även om jag förstås inte begriper så
mycket.
När Saulius hade installerat mig på hotellet lämnade
han över mig till en kompis vid namn Mikolaus, för att förbereda upphämtningen av RMS och Marco, som kom med ett senare plan. Mikolaus är
aktivist inom ett antal olika frågor, och alltså inte bara
mjukvarupatent. Bland annat sysslade han mycket med konsumentfrågor, om jag förstod honom
rätt.
Mikolaus bor i ett område i Vilnius som ligger på en ö
precis bredvid Gamla Stan. Tidigare var området mycket förfallet och hade dåligt rykte, men nu håller det snabbt på att rustas upp och bli fashionablet. ön har utropat sig till självständig republik och firar varje år sin egen nationaldag, ungefär som Kristiania eller
Key West eller Republiken Jämtland. Jag fick intrycket att det var rätt många
aktivister inom olika områden som hade kommit att samlas där, och som kände varandra mer eller mindre.
Efter att ha guidat mig runt lite i Gamla Stan och Republiken Uzupis, som ön kallar sig, ordnade Mikolaus ett möte med en journalist på en mycket vackert belägen uteservering. Hon intervjuvade mig om
vad vi håller på med, och jag tyckte att det verkade som om hon förstod vad det handlade om, och varför vi är så engagerade.
När vi suttit ett tag anlände Saulius med RMS och Marco, som han hämtat på flygplatsen. Vi beställde något att äta, och journalisten passade på att intervjuva Richard Stallman om vad han ansåg om
mjukvarupatent. Efter hand anslöt några ytterligare personer med anknytning fri programvara och öppen källkod. Vi satt och pratade ett tag under i huvudsak lugna former, innan vi bröt upp för kvällen.
Morgonen därpå var det föreläsning i det litauiska
parlamentet, "seiman". Richard Stallman gjorde en utförlig grundläggande genomgång av varför mjukvarupatent leder till orimliga konsekvenser, och
hotar såväl fri programvara som små och medelstora
företag som utvecklar prorietär programvara. Marco Schulze pratade om de ekonomiska konsekvenserna av mjukvarupatent som riskerar att drabba i princip alla företag, vare sig de ser sig själva som IT-beroende eller
inte. Jag själv redogjorde kortfattat för hur det politiska läget ser ut för ögonblicket, och vad som behöver göras på nationell nivå.
Prioritet ett just nu är att försöka nå fram till
de ministrar som ingår i ministerrådet för den här frågan,
och som ska ta det formella beslutet om hur de ställer sig till det irländska "kompromissförslaget" (inom sneer quotes). Det formella beslutet ska tas vid ett möte i september 2004.
Vid det preliminära ministerrådsmötet den 18 maj
verkade det först som om förslaget hade gått igenom i en form som innebär obegränsad patenterbarhet för datorprogram. Emellertid har det framkommit en hel
del tveksamheter i hur frågan hanterades, så den här gången blir ministermötet i september inte bara en formalitet. Därför är det viktigt att vi försöker nå fram till de berörda ministrarna i de olika länderna, och förklara varför det irländska förslaget bör förkastas.
Förutom att göra vad vi kan inför ministerrådsmötet, är det de nyvalda medlemmarna av europaparlamentet som är nästa prioritet. Såväl de skandinaviska som de baltiska länderna är ju små länder, med ett mycket
begränsat antal MEPar, så det behövs inte särskilt mycket infrastruktur för att hålla reda på vilka de är och var de står i frågan.
På podiet i det litauiska parlamentet hade vi sällskap av Gintautas Babravicius, som är medlem av seiman, och vice ordförande för den kommitté som hanterar frågan (Committee of the Development
of Information Society). Enligt uppgift var det även tre eller fyra andra parlamentsledamöter som satt i publiken, trots att seiman egentligen
har sommarlov nu.
Efter föreläsningen åt vi lunch tillsammans med fler av
de litauiska arrangörerna från AKL, Open Source for
Lithuania. Bland andra märktes Zilvinas Jancoras, som är ordförande för AKL, och Romena Puikyte, som är projektledare, och enligt samstämmiga uppgifter är det nav som det mesta som händer i Litauen roterar kring.
Efter lunchen tog vi farväl av våra värdar och flög till Riga, Lettland. Vi möttes på flygplatsen av
Ilya Ketris, och Aigars Mahinovs från
LAKA, Latvian Open Source Association. RMS följde med Ilya och bevistade en festival för lettisk folkmusik som hölls i senatsbyggnaden, medan Aigars tog hand om Marco och mig, och såg till att vi kom till hotellet och fick någonting att äta.
Dagen därpå höll vi föreläsningen i en lokal som ställts till förfogande av Rigas Tekniska Universitet. Cirka 120 personer i publiken, inga politiker såvitt känt, men ett flertal journalister. Mycket bra frågor från publiken, men efter frågestunden var vi redan en smula försenade, vilket skulle visa sig olyckligt.
Det finns planer på att bygga en motorväg genom Baltikum som ska förbinda de tre huvudstäderna. Bygget har redan startat, men just nu innebär det bara att det är vägarbeten precis överallt. Trots att Ilya, som hade att köra oss från Riga till Tallin för nästa föreläsning, visade sig vara en utomordentligt skicklig
förare, blev vi en timme försenade till föreläsningen i Tallin. För att vi trots allt skulle komma dit så fort som möjligt, och inte virra bort oss i Tallin, kom våra estniska värdar och mötte oss på en lätt identifierbar plats vid stadsgränsen, och eskorterade oss in den sista biten.
Till vår glädje fann vi att de 150 åhörarna tålmodigt hade väntat på oss, och Richard Stallman inledde sitt föredrag direkt. Efter det fyllde jag och Marco på med en något komprimerad version av det vi hade att säga, innan vi tyvärr var tvugna att kasta oss ut i den väntande
taxin, för att hinna med sista helikoptern till Helsingfors.
En av åhörarna som hann med att överlämna sitt
visitkort innan vi försvann var Silver Meikar, som är en ung medlem av det estniska parlamentet, och som jag fick intrycket stod på vår sida i den här frågan. Enligt Peeter Russak, som arrangerat den estniska delen av besöket tillsammans med Olav Kongas,
tillhör Silver Meikar samma parti som den berörda ministern i Estlands koalitionsregering.
Helikoptern till Helsingfors tog en halvtimme. Det var riktigt kul att få prova på, och det var en väldigt vacker solnedgång över havet. Inte fullt lika exklusivt som det låter, biljetten gick på ca 800:- kronor per person. I Helsingfors mötte Staffan Ohman, som såg till att vi fick något att äta och körde oss till Esbo, där vi
tillbringade natten.
Morgonen därpå höll vi föreläsning inför ca 50 personer, som hade kommit trots att det var en av de första vackra dagarna som Helsingfors har haft den här sommaren. Richard Stallman inledde, och när han var klar blev han direkt skjutsad till flygplatsen, där han enligt uppgift
lyckades komma med planet till USA, trots ett otroligt tajt tidsschema. Marco och jag höll våra föredrag, som
mynnade ut i en riktigt livlig frågestund.
Intrycket som jag fick var att en stor del av publiken, kanske majoriteten, var a) Linux-användare b) mot mjukvarupatent och c) anställda på Nokia. Så som jag uppfattar det (utan att någon har sagt det) så har den finska regeringen bestämt sig för att göra som Nokia
vill i den här frågan. Min gissning är att om man vill svänga Finland i ministerrådet så får man göra det genom att svänga Nokia. I Finland är det EFFI
(Electronic Frontier Finland) som är den ledande organisationen mot mjukvarupatent.
Efter föreläsningen for jag, Marco, Staffan och Antti
Vähä-Sipilä in till Helsingfors för lunch. Antti jobbar också på Nokia, och är på fritiden aktivist inom ett antal områden, bland annat konsumentfrågor. Mycket av diskussionen kom att handla om vilka argument som kan tänkas bita på Nokia. I Nokias personaltidning, som internt kallas för "Pravda" men förstås heter något annat, skrev patentavdelningen en artikel för ett tag sedan där de försökte förklara sin syn på mjukvarupatent. Artikeln
har lett till viss debatt på Nokias interna diskussionsforum, men ännu så länge tycks det vara avlägset att företagsledningen skulle börja lyssna på sina ingenjörer istället för på sina patentjurister.
För att sammanfatta hela turnén var det fantastiskt kul, och allting praktiskt fungerade utmärkt, tack vare det arbete som de lokala arrangörerna hade lagt ner. Förhoppningsvis var det till någon nytta också, men det är ju inte jag rätt person att bedöma, så det får tiden utvisa. Men kul och intressant var det, som sagt. :-)
Christian Engström, FFII.se
Länkar till FFIIs wiki:
RMS Baltic Tour
Vilnius
Riga
Tallin
Helsinki
Tyvärr hörde jag inte om evänemanget förrän nu och missade det, trots att jag bor i Helsingfors. Kanske gick inte informationen ut via rätt kanaler i Finland?
Det kunde också förklara varför det var så få lyssnare just i H:fors.