November 06, 2017

Påvels blogg

Kursiva titlar i Zotero

Tyvärr finns det författare som vill snitsa genom att använda kursiv stil i artikel- eller boktitlar. Det är ett sätt att betona ord eller referera till andra texter. Det ställer till problem att formatera titlarna i referenshanterare.

Detta är en av de bästa artiklar som någonsin skrivits. Hur formaterar man den delvis kursiverade titeln i Zotero?

Hur formaterar man sådana titlar i Zotero? Det finns inga knappar för kursiv stil eller andra formateringar.

Man får använda en mark-up sträng. kursiv stil inleds med <i> och avslutas med </i>.

Genom att märka upp ord kan man formatera ord i Zotero

När man markerat texten förs den kursiva stilen över till ordbehandlingsprogram, urklipp eller export till BiBTeX.

Titeln i LibreOffice. Överst refererad på vanligt sätt med Zotero. Därunder som titel i litteraturlista genererad av Zotero.Underst exporterat som urklipp. De kursiva formateringarna finns kvar.

Fetstil och andra stilar formateras med samma metod. Mer information finns här.

flattr this!

Flattr this!

av Påvel Nicklasson den November 06, 2017 12:46

November 02, 2017

Marcus Rejås

Leverantörsoberoende

Det här är en artikel som jag skrev 2009 som jag hittade på min dator. Jag tror dock aldrig att den blev klar eller publicerades. Tycker den är ok som den är och lika aktuell nu som då så här kommer den.

Allt fler talar om leverantörsoberoende och minskande av inlåsningseffekter. Vi kan läsa om det i fackpress nästan dagligen. Men vad är då egentligen leverantörsoberoende och hur kan vi uppnå det?

Att vara leverantörsoberoende innebär inte att man inte har några leverantörer utan tvärt om att man har många att välja på som kan leverera det man vill ha. Det skall vara enkelt att byta emellan dem och det skall inte märkas i verksamheten.

Många skriver att öppna standarder är viktigt för att uppnå leverantörsoberoende, det är sant, men det är långt ifrån allt. Jag anser att det inte ens är det viktigaste. Öppna standarder är viktiga för att kunna byta ut program och system samt för att kunna kommunicera med andra. Detta är nog så viktigt men bara en del av lösningen på gåtan leverantörsoberoende, det är snarare en lösning som gör att man kan bli teknikoberoende, vilket i sin tur underlättar för leverantörsoberoende men tar dig inte hela vägen. För att bli leverantörsoberoende måste man även kunna byta leverantör utan att byta ut sina system.

Leverantörsoberoende är ett pussel med flera viktiga bitar. De tre viktigaste tycker jag är att man har egen kompetens, använder fri programvara, och att man har flera leverantörer att välja på.

Tre viktiga pusselbitar för att uppnå leverantörsoberoende.

Egen kompetens

Har man ingen egen kompetens i företaget så är det svårt att vara helt leverantörsoberoende. Man behöver inte besitta expertkompetens på alla områden men ju mer intern kompetens man har desto enklare är det att göra sig leverantörsoberoende och att ställa krav på leverantörerna. Även om man inte har intern kompetens kan man anse sig vara oberoende om det finns flera leverantörer som man lätt kan byta mellan.

Att bygga egen intern kompetens kan vara bra även ur andra synvinklar. Till exempel kan det ge mer positiva medarbetare om de får utbilda sig och aktivt lära sig de produkter företaget använder. Har man egen kompetens kan man dessutom välja att vara helt leverantörsoberoende och inte anlita externa resurser alls i det dagliga arbetet.

Fri programvara

Med sluten, icke-fri programvara kan man helt enkelt inte vara leverantörsoberoende. Man kan vara mer eller mindre leverantörsberoende beroende på hur bra programmen följer öppna standarder och beroende på hur lätta de är att byta ut. Eftersom ett icke-fritt program ofta styrs av ett enskilt företag så är man alltid beroende av det företaget och vad de väljer att göra med den produkt som används.

Många företag lever idag på att sälja fri programvara. Det är bra för det gör att användare blir mindre inlåsta. Men vissa företag blandar fri programvara med egna tillägg som inte är fria, detta är inte bra eftersom det ger inlåsningseffekter som vid första anblick kan missas. För att vara på den säkra sidan bör man använda produkterna från originalkällorna.

Som vi sett är fri programvara är en mycket viktig ingrediens i att bli leverantörsoberoende. För att fri programvara skall kunna leva måste den ha två saker: användare och utvecklare. Ju intressantare programvaran är desto fler leverantörer kommer att jobba med den. Användare och utvecklare kan vara företag eller individer och oftast är det en mix av de båda.

Flera leverantörer

Det är svårt att stå ensam. Det är i dessa sammanhäng sällan bra att göra det. Men det är inte heller bra att vara beroende av en leverantör, som ju då i sin tur står ensam. Vad händer om den leverantören helt plötsligt gör ett val eller en prioritering som inte gynnar er verksamhet?

Dela för framtiden

Att använda fri programvara gör att man på sätt och vis blir beroende av den. Denna beroendeställning är inte lika avgörande som att vara beroende av en leverantör men kopplingen finns ändå. Skillnaden är att nu är det du som styr.

Vad gäller de produkter du använder så är det bra för dig ju fler som använder dem och ju fler som använder dem på liknande sätt som du själv. Att vara ensam användare av ett övergivet projekt är ingen trevlig sits, även om den är relativt bra som det rör sig om ett fritt program.

Det ligger nu i ditt eget intresse att fler använder programmet och helst att de använder det på liknande sätt som dig själv. Därför är det viktigt att du delar med dig av dina erfarenheter och eventuella modifieringar av programmet i fråga. Det gagnar både dig själv och andra.

av Marcus Rejås den November 02, 2017 18:34

October 29, 2017

Påvels blogg

HP är död

Jag har sorgen att meddela att min gamle vän och livskamrat HP är död. Han avled hastigt för någon vecka sedan. Dödsorsaken var bränt moderkort. Min bärbara dator och jag kom varandra nära och saknaden är stor.

Efter en sorgeperiod har jag nu skaffat en ny livskamrat, Lenovo, min nya bärbara dator. HP var en bra budgetdator. Den här gången satsade jag lite mer och köpte en maskin med aluminiumchassi, senaste generationen Intelprocessor och snabb SSD. Datorn går som en oljad blixt. Den är betydligt mindre och behändigare än gamle HP (som dock var smal och lätt jämfört med andra i sin generation).

Det är många kärnor och trådar att hålla reda på! Allt tuffar på som tusan i Linux

Bärbar med Linux?

Jag undersökte möjligheten att köpa en bärbar dator med Linux förinstallerat eller en bärbar utan operativsystem. Hur jag än räknade hade jag fått betala mer för en dator med motsvarande prestanda jämfört med datorn jag köpte från en hemelektronikkedja. Ett tag funderade jag på att beställa en maskin från Spanien. Antal modeller med Linux är litet och jag hade fått kompromissa med tillval och konfiguration. Det beror på volymer, konkurrens och rabatter för bloatware tillverkarna lägger med på Windowsdatorer. Jag kunde välja mellan hundratals modeller. Trots att den inte är skräddarsydd motsvarar min nya dator tämligen exakt mina behov och önskemål.

Alla har en ekonomisk smärtgräns och jag bet en än gång i det sura äpplet och köpte en dator med ”förinstallerat” Windows. Det är synd och skam att en dator med ett gratis förstklassigt operativsystem ska vara dyrare och krångligare att köpa än en med ett sekunda system.

Windows 10

Eftersom jag ännu en gång betalat för Windows tänkte jag ännu en gång sätta upp en dualboot med Windows 10 Failed Creator Edition och Linux.

Windows är en mycket märklig upplevelse när man kommer från Linux. Det ”förinstallerade” operativsystemet behövde mer än en halvtimme att hosta igång. Redan då började Microsoft snoka och krävde namn, födelsedata och telefonnummer. Jag hittade på något som Storebror godkände.

Efter bara några minuter hade jag fått massor med reklam. Jag kunde:

  • Köpa en prenumeration av McAfees säkerhetsprogram
  • Köpa en prenumeration av Microsoft Office med hot om att jag annars snart inte kommer att kunna arbeta i mina filer
  • Köpa mer utrymme på Onedrive
  • Eftersom Microsoft genast upptäckte att jag hade en reklamblockerare i webbläsaren erbjöds jag att köpa en reklamfri version av Outlook
  • osv

Detta är sjukt!

Menyn var full med mer reklam och krims-krams. En del gick som tur var att ta bort. Efter omstart var den dock tillbaka (mina färdigheter i Windows är sannolikt för dåliga för att jag ska kunna ta bort saker permanent, var är terminalen? sudo nano /etc/modprobe.d/blacklist-ads.conf).

Droppen kom då jag lyckats starta Microsofts webbläsarnedladdningsverktyg och installerat Firefox. En barsk uppmaning blippade upp om att jag förväntas använda Microsofts skräp och inga riktiga program. Microsofts webbläsare skickar alla sökningar och webbläsarhistorik till storebror.

Varför måste jag godkänna att Microsoft kartlägger allt jag gör? De anser sig ha rätt till personuppgifter, mitt arbete, filer, surfvanor och kontaktmönster. Windows 10 är en spioncentral. Jag vill inte ha reklam och tillrättavisningar då jag arbetar.

Lenovo ville ha nästan lika långtgående befogenheter för att jag ska kunna påräkna support.

Jag fick nog. Jag insåg att jag inte har köpt en dator utan att jag har sålt mig till Microsoft. Efter en natts funderande insåg jag att jag inte kommer att kunna arbeta i Windows. Jag kommer bara att bli arg. De eventuella program och spel jag går miste om saknar jag inte. Extra hårddiskutrymme är mer värt än Windows.

Tillbaka till Linux

Jag brände senaste Kubuntu till ett USB-minne, blåste disken, skapade en ny partitionstabell och installerade. Förhoppningsvis är Windows borta för evigt. Efter en kvart var Kubuntu igång. En ovetenskaplig undersökning visar att det fungerar bättre än Windows. Fläkten är tystare vilket rimligen måste betyda mindre belastning. Windows startade dock några sekunder snabbare. Kubuntu är dock fullkomligt överlägset som skrivbordsmiljö.

Nu har jag ett riktigt operativsystem, alla program jag behöver och fler därtill samt viktigast av allt: en dator som inte spionerar. Kostnad: 0 kr.

0 kr är inte riktigt sant. Jag ger tillbaka genom att översätta program och ibland donerar jag mindre summor till projekt jag uppskattar. Det finns en etisk skillnad mellan Windows och Linux som borde diskuteras mer. I Windows tvingas man acceptera allt som ett amerikanskt storföretag serverar. I Linux väljer man. Om man väljer att bidra blir system och program bättre.

Allt är dock inte frid och fröjd i Linuxvärlden. Den nya processorn har inte fullt stöd än. Jag måste ladda kärnan med en extra parameter. Drivrutinen till nätverkskortet bråkar vid avstängning. Det löste jag genom att installera senaste kärnan manuellt.

Sådana här ”fadäser” är vanliga då man installerar Linux på den allra senaste hårdvaran. Som erfaren Linuxanvändare löser jag det mesta snabbt. Nya användare kan bli skrämda. Det finns dock massor av information och hjälpsamma människor på Nätet. Poängen som man glömmer då man sitter och svär över buggar är att det i slutänden jag som ansvarar och styr datorn, inte tvärtom. När man benat ut problemen har man dessutom lärt sig en del och förstår lite mer om hur en dator fungerar.

Det största problemet som återstår är att få bort en erbarmlig klisterlapp med Windowsloggan. Det är dessutom estetiskt otilltalande att ha en felmärkt Supertangent.

Så nu sitter jag här, en olycklig Microsoftskattebetalare utan Windows men med en utmärkt dator med utmärkt Linux!

flattr this!

Flattr this!

av Påvel Nicklasson den October 29, 2017 17:22