April 24, 2014

Ubuntu.se

Hands on with Ubuntu 14.04: The best Ubuntu desktop ever

Summary: I still find Ubuntu with Unity the best desktop of all for users who don't know computers and just want something easy to use.

Lately, Ubuntu has been getting a lot of flack from other Linux users for going its own way. For example, Canonical, Ubuntu's parent company, eventually plans on using its own Mir display server instead of the more broadly supported Wayland, and that's annoyed many non-Ubuntu Linux developers.

April 24, 2014 08:29

Påvels blogg

Häftiga sidhuvuden utan linje i LyX

I LyX får man snyggast sidhuvuden om man ställer in Dokument -> Inställningar -> Sidutformning -> Rubrikstil till Häftig. (Jag är litet tveksam till den svenska översättningen Rubrikstil, Sidhuvud hade nog varit att föredra. Det är svårt att översätta datorprogram!)

 

Häftig

 

Då kan man i stort sett klämma in vad man vill i sidhuvudet, text med olika stilar, bilder etc.

 

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Ett häftigt sidhuvud i en PDF av ett dokument skapat i LyX. Jag använder kapitäler och justerat rubriknivåer

Det häftiga sidhuvudet bygger på LaTeX-paketet fancydr. Som standard får man en linje under sidhuvudet. Om inte annat så för variationens skull kan man vilja ta bort linjen. Det gör man genom att skriva in raden:

 

\renewcommand{\headrulewidth}{0pt}

 

i LaTeX-ingresen.

 

LaTeXingress

 

0pt betyder att strecket är osynligt. 0.4pt är standard och man kan givetvis ange tjockare eller tunnare streck.

Nu blir sidhuvuden utan streck då man kompilerar en PDF.

 

Utan streck

 

Om man använder sidfötter med Fancyhdr är kommandot:

 

\renewcommand{\footrulewidth}{0pt}

 

Fancyhdr har många andra möjligheter att variera sidhuvud och sidfot. Man kan ladda ner manualen här.

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 24, 2014 07:14

April 23, 2014

Nicklas Lundblad

Anteckningar från Vevey

Genévesjön är majestätisk och strandpromenaden i Vevey var fylld av fiskare, flanörer och fotografer i dag. Stora stim av silvrig fisk syntes utanför den murade kajen. Vi promenerade ned till det gamla torget, åt en enkel lunch på en pizzeria (vi satt på uteserveringen i solskenet), drack Pellegrino och betraktade arbetet på Grand Place, och de människor som skyndade förbi. Det är en märklig stad, en sömnig småstad samtidigt som ett av världens största företag har sitt huvudkvarter här, ett företag spårar sitt ursprung tillbaka till 1866.

Det enklaste sättet att ta sig hit är med tåg, man passerar Lausanne, och sedan hoppar man av på den lilla tågstationen. Det känns verkligen att staden har högst 16000 innevånare, och samtidigt är gatorna fulla – turister, men också affärsresenärer, gott om dem. Det slår mig att Vevey har ganska mycket gemensamt med Västerås; samma maktcentrum för ett stort europeiskt företag, samma småstadskaraktär.

I Gamla Staden är byggnaderna robust alplika, och de små gränderna precis på rätt sida pittoreska. Rousseau lär ha ätit nere vid strandpromenaden, och mjölkchokladen uppfanns i den här lilla staden — i alla fall om man får tro medborgarna. Lunchsolen övergick sedan i regn, därefter i ett lättare åskväder men precis till kvällen bröt det upp och vi hittade en liten restaurang efter dagens arbete. En entrecote, ett glas vin och en lugn promenad hem i den långsamt fallande natten.

Jag trodde nog aldrig att jag skulle besöka Vevey. Jag vet inte om jag kommer tillbaka. Det ligger något förunderligt i den tanken.

av nicklas den April 23, 2014 20:14

Patrik Wallström

Crypto och lillebror

På söndag är det Cryptoparty på Cyklopen i Högdalen, med lite extra festligheter den här gången. DFRI och Sparvnästet arrangerar.

Där tänkte jag hålla i en liten workshop om vår översättning av Cory Doctorows bok Little Brother. Du behöver dock inte vara med där för att hjälpa till att översätta.

Bara två dagar efter Cryptoparty är jag med och arrangerar #MeraKrypto som är ett samarbete mellan DFRI, SNUS, Sunet och ISOC-SE!

Vi ses på något av arrangemangen hoppas jag!

av pawal den April 23, 2014 08:28

April 22, 2014

Ubuntu.se

Kubuntu 14.04 LTS

Welcome to Kubuntu 14.04 LTS, a brand new Long Term Supported version with the latest KDE software to enjoy.

Long Term Support means bugfixes and security updates will be added for the next 5 years, so you can be safe to use it until 2019. New releases of important KDE Software will also be available from the Kubuntu Updates and Kubuntu Backports PPAs.


Läs hela artikeln.

April 22, 2014 16:56

Copyriot

Krisen, del 140: Deflation med inslag av inflation?

Alla håller inte med om att Sverige (i likhet med en rad länder i Europa) är på väg in i deflation. En företrädare för Finansanalytikerföreningen skriver:

Nej, Sverige är inte i närheten av en deflationsspiral av japansk modell. Vi ligger snarare ständigt på kanten till en överhettning av bostadssektorn och en alltför kraftig utlåning.

Fast då förutsätts åter en absolut motsats: antingen deflation eller inflation. Ett rimligt antagande, tror jag, är snarare att vi går mot en situation med både deflation och inflation. Nationalekonomerna kan inte tänka sig något sådant, eftersom de förstår ekonomin utifrån en nationellt aggregad nivå. Deras mätredskap låter deflation och inflation ta ut varandra i en siffra som ser “lagom” ut trots att penningmediet kanske befinner sig i fullt sammanbrott.

Tidigare i krisserien har vi konstaterat att ett kännetecken för borgerlig kristeori är att deflation och inflation betraktas som absoluta motsatser, medan den kritiska kristeorin snarare ser två uttryck för samma sak. Robert Kurz har länge framhållit detta och säger i en intervju från 2010:

Inflation och deflation är bara två olika former för värdeförlusten [Entwertung] av kapitalets olika aggregationstillstånd. Strukturell massarbetslöshet, prekarisering och låglönejobb på världsnivå innebar redan, till följd av den tredje industriella revolutionen, en deflationär nedvärdering [Entwertung] av varan arbetskraft, alltså den beståndsdel i kapitalet som genererar nytt värde och som Marx kallade för “variabelt kapital”. Andra sidan av detta mynt utgjordes av finansbubblorna: uppbyggnaden av substanslösa och därmed fiktiva anspråk eller tillgodohavanden i form av förmögenhetsinflation (asset inflation). Eftersom den globala utbredningen av denna förmögenhetsinflation sträckte sig över flera valutaområden, kunde den upprätthållas en desto längre tid, utan att slå över i en stor värdeförlust [Entwertung] hos penningmediet självt.

Efter ett sekel av allmän inflation (1914–2014) med spridda inslag av deflation, kanske vi i den rikaste delen av världen är på väg in i en allmän deflation med inslag av inflation. Deflation innebär att inköp skjuts på framtiden eftersom alla väntar sig att priserna ska sjunka. Men alla inköp kan inte skjutas på framtiden. Maten måste på bordet. Notera förresten att Paul Krugmans belägg för svensk deflation bygger på ett konsumentprisindex där matpriserna har lyfts ut.

Snacka om pissigt läge: allmän deflation, fast med inflation av mat- och bostadspriser. Eller så går vi mot ett helt annat scenario. Kanske spricker den svenska bostadsbubblan lagom till att vi fått en ny regering. Kanske sker ytterligare omriktningar av deflations- och inflationstrycket i Europa och världen.

Det minst intressanta just nu är åsikter om vad Riksbanken “borde” göra. Just nu behöver mer av vilda spekulationer. Vart är vi på väg? Vilka blir de praktiska konsekvenserna av deflation i Europa? Hur kan vi tänka oss att deflation och inflation kan interagera i den fortsatta krisprocessen?

En sak till: det kommer självklart inte att bli som i Japan. Krisen upprepar sig inte. Världsläget är ett helt annat än på 1990-talet. Vi kanske borde testa att prata om deflationsscenarion utan att prata om Japan.

flattr this!

av rasmus den April 22, 2014 12:57

Insyltad i tidskriftsstöd

På tal om tidskrifter som jag skriver i, kan jag ju nämna att jag blivit involverad i det statliga stödet till tidskrifter. Jag är numera en av sju ledamöter i Kulturrådets referensgrupp för kulturtidskrifter. Uppgiften är i korthet att under hösten läsa jättemånga tidskrifter för att sedan tillsammans med övriga enas om ett förslag till fördelning av produktionsstöd. Förra året delades ut totalt 19 miljoner kronor; en detaljerad lista finns här.

Referensgruppens utlåtande är kollektivt och som enskild ledamot kommer jag inte att kunna ge mig in i diskussioner om vilka tidskrifter som får stöd eller hur stort stödet är. Jag kommer givetvis att anmäla jäv i fråga om tidskrifter där jag har koppling till redaktionen, antingen som skribent eller som bekant.

flattr this!

av rasmus den April 22, 2014 11:21

Krisen, del 139: Sverige i deflation?

Det uppges att Sverige har deflation. Enligt det nationalekonomiska synsättet befinner ju sig en nation vid varje given tidpunkt i ett av två lägen: inflation eller deflation.

Verkligheten är som vanligt inte lika självklar. Inflation kommer till uttryck som stigande priser, deflation som det motsatta, alltså fallande priser. Enda sättet att mäta detta är genom ett index över ett stort antal priser, närmare bestämt priser på sådant som köps av en tänkt “slutkonsument”, alltså ett konsumentprisindex.
Indexkonstruktionen ger utrymme för ett stort mått av godtycke, framför allt i fråga om hur man väljer att vikta priserna på olika varor – alltså vilka varor man tänker sig att den idealiska slutkonsumenten väljer att konsumera mer och mindre av. Priserna på mikroelektronik (t.ex. mobiltelefoner) tenderar att sjunka kontinuerligt, medan personliga tjänster (t.ex. frisörer) blir dyrare.
Därtill kommer frågan om kvalitetsförändringar över tid, vilket hanteras genom s.k. hedonisk regression, baserad på någons subjektiva bedömning av varornas kvalitet. “Någon” sitter alltså på SCB och gör dessa bedömningar för att få fram siffror, som nationalekonomerna accepterar utan att blinka.

Vi kan notera att Paul Krugman väljer ett prisindex som utesluter mat, energi, tobak och alkohol. Han kommer fram till att Sverige alldeles nyligen har glidit ner i deflation. Med ett alternativt prisindex hade man säkert kunnat argumentera för deflationen varit här sedan förra året, eller att vi inte kommer att sjuna under nollstrecket förrän nästa år.

Icke desto mindre: deflationstendensen är verklig. Och det är förbluffande hur få i Sverige som talar om deflationen.

Sverige står dock inte ensamt. Vi har gott sällskap av bl.a. Grekland, Portugal och Spanien – andra länder i Europa som nu befinner sig i deflation, enligt officiella siffror. Danmark och Nederländerna har en inflation som knappt når över nollstrecket. Vartåt detta pekar måste vi prata mer om.

flattr this!

av rasmus den April 22, 2014 09:06

April 19, 2014

Copyriot

Mer värdekritik på svenska

Nästa vecka släpps det andra numret av tidskriften Kris och kritik. Bland innehållet kan särskilt nämnas Moishe Postones smått klassiska analys av antisemitismen, med utgångspunkt i Marx teori om varuformens dubbelkaraktär (vad antisemiter gör är kort sagt att spela ut det konkreta mot det abstrakta). Att denna översatts till svenska är en stor välgärning.

Tidskriften fortsätter sin satsning på att introducera den s.k. värdeavspaltningskritiken i Sverige. Nu har de översatt en artikel av Roswitha Scholz om “Adornos betydelse för feminismen idag”. Den ramas in av nyskrivna texter om upplysningskritik, samt ännu en småklassisk text av Hans-Jürgen Krahl om förhållandet mellan kritisk teori och praktik.
“Postoperaismens värdeteori: några kritiska anteckningar” – så lyder rubriken till mitt eget bidrag till nya Kris och kritik. Det är ett försök att tydliggöra skillnaden mellan två olika huvudfåror av värdeteori, alltså två olika sätt att förstå kapitalismen. Frågan har relevans långt utanför den professionella akademin. Värdeteorin får konsekvenser inte minst för möjligheten att knyta samman ekonomikritik med feminism. En annan sida av saken, som diskuteras i artikeln, är hur immaterialrätt och mjukvara kan begripas i förhållande till Marx’ arbetsvärdelära.

Mer värdekritik blir det i kommande numret av Fronesis, som är ett temanummer om krisen och ska utkomma i maj. Där har jag helt enkelt skrivit en introduktion till värdekritikernas radikala kristeori. Ännu en gång är det Robert Kurz som spelar huvudrollen, tillsammans med Karl Marx. Jag diskuterar också själva möjligheten att tänka kapitalismens sammanbrott, men avstår från det suggestiva tonläge som fanns med i ett par av texterna i slutet av Tapirskrift – suggestioner som diskuteras utförligt i Karl Lydéns nyss publicerade recension.

flattr this!

av rasmus den April 19, 2014 21:26

DFRI.se

40 dagar till Birdie

Idag är det 40 dagar kvar tills årets Birdie som hålls den 29 maj till 1 juni i Fyrishovs Multihallar i Uppsala. Boka datumen och skaffa en biljett idag. Vad är Birdie? Birdie är Sveriges största ideella datorfestival och även en av … Continue reading

av Johan Nilsson den April 19, 2014 06:53

April 18, 2014

Påvels blogg

*Buntupåsk!

Lagom till påsk släpptes igår den senaste och bästa versionen av operativsystemet Ubuntu med avknoppningar. Det blir en hektisk påsk med service och installation på en bunt datorer!

Påsk

*Buntu 14.04 är en version man inte vill missa. Det är en en LTS-version, det vill säga den har stöd under fem år, en evighet i Linuxvärlden. I praktiken är fem år många datorers livstid. LTS-versioner är dessutom stabilare än mellanversioner.

LTS-versioner gör att man inser att man själv blivit en LTS-version. Jag gick över till Linux runt Ubuntu 8.04 och sedan dess har *Buntu, med undantag för några perioder med LinuxMint, Debian och #!, varit mitt huvudsystem. Det är sex år sedan och Linux har utvecklats ofantligt!

Det finns många smaker av *Buntu, det som skiljer är det som syns mest: skrivbordsmiljön och vilka program som följer med från start. Själva systemet är detsamma under ytan. Alla *Buntuvarianter är nybörjarvänliga för den som inte testat Linux tidigare och innehåller alla program man rimligen kan önska sig (och några till).

Lubuntu

Med en enkel och resurssnål skrivbordsmiljö.

Xubuntu

Med en litet mer avancerad skrivbordsmiljö som kräver litet mer resurser. Lubuntu och Xubuntu är utmärkta för dem som vill ersätta Windows XP på en gammal trotjänare. Jag kommer att peta in Xubuntu på en egen och en bekants gamla XP-dator i påsk.

Ubuntu Gnome

Med en modern platt skrivbordsmiljö. Jag ska testinstallera Ubuntu Gnome på en maskin för att vederlägga alla som påstår att jag inte hänger med min tid. Detta är helt fel, för någon vecka sedan åt jag modern mat, makaroner, kallades de nog.

Kubuntu

Kungen med KDE som skrivbordsmiljö. KDE har oändligt med inställningsmöjligheter och de mest avancerade programmen. Passar kanske bäst för den som vill pilla men även nybörjare kommer långt med grundinställningarna. Detta blir min huvudsakliga arbetsmiljö de kommande åren!

Pappa Ubuntu?

Jag kan inte rekommendera grunddistributionen Ubuntu på grund av ett uselt telefonskrivbord där man matas med dumheter, i bästa fall idiotiska, i värsta kränkande. Då man öppnar filer och program skickas ens sökningar till Canonical, företaget bakom Ubuntu. Behöver man en storebror som kontrollerar var, när och vad man gör i sin dator? Andra kan tycka detta är OK och att Ubuntu med Unity är det bästa sedan popcorn med dijonsenap.

Jag har säkert glömt någon *Buntuvariant.

För den som inte testat Linux är *Buntu 14.04 ett utmärkt tillfälle att bli vuxen och träda in i den fria världen:

  1. Alla varianterna är gratis
  2. Alla tusentals program som ingår är också gratis
  3. Man behöver inget antivirusprogram eller säkerhetspaket eftersom Linux är ett modernt och säkert operativsystem
  4. Man lär sig mer om datorer
  5. Man har roligt och får en fantastisk påsk!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 18, 2014 08:34

April 17, 2014

Ubuntu.se

Ubuntu 14.04 'Trusty Tahr' Brings Long-Term Linux Desktop Support

Ubuntu 14.04, code-named the "Trusty Tahr" and set for general availability on April 17, is a special Linux distribution because it is a long-term support (LTS) release. An LTS release offers the promise of five years of support, making it a suitable candidate for enterprise-grade deployments.
New Ubuntu LTS releases debut every two years, with the last LTS being the Ubuntu 12.04 "Precise Pangolin" distribution in April 2012. Non-LTS releases receive only nine months of security updates and support. The last non-LTS release was the

April 17, 2014 17:20

April 16, 2014

Ubuntu.se

14 Features of Xubuntu 14.04

Start up the hype machine! We’re going to take a look at what’s coming in Xubuntu 14.04.
With only two days before final release, let’s take a look at what’s new in the next LTS release of Xubuntu. Here’s 14 things that make the biggest splash this time around.

New Look

1. Brand new theme for the LightDM GTK+ Greeter login/lock screen.

Läs hela artikeln.


April 16, 2014 21:13

Wikimedia Sverige

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.


av Axel Pettersson den April 16, 2014 14:34

April 15, 2014

Copyriot

Tre tankar om Facebooks planer på att utfärda en egen valuta


">
">
">Facebook
tänker alltså bli en bank och
">
">
">utfärda
någon form av e-valuta.

Min första tanke kring detta: Facebook vill “spotifiera” Bitcoin. De vill alltså göra samma sak som Spotify gjorde med The Pirate Bay. Att bygga ett alternativ för den breda massan. Ett busenkelt sätt att överföra pengar över nätet som bygger på befintliga nätverk av kontakter och som framför allt är lagligt. På ytan ser det ut som att en idé förfinas – under ytan sker däremot en helomvändning från ett decentraliserat protokoll till ett centraliserat monopol.
Kanske hoppas Facebooks ledning att användandet av Bitcoin framöver ska växa kraftigt och möta ett starkt motstånd från statsapparater. Om sedan Bitcoin kriminaliseras i delar av världen, kan Facebooks e-valuta lanseras som det “lagliga alternativet”. Staterna kan då tänkas vara villiga att undanta Facebook från vissa av de regleringar som omfattar traditionella banker. Kanske kan de rentav acceptera en viss skatteflykt, i utbyte mot att man får tillgång till övervakningsmaskineriet.

En andra tanke: Som konstateras av affärspressens bedömare, tar Facebooks banksatsning särskilt sikte på emerging markets som Indien, Brasilien och Turkiet. Eftersom kreditkort inte är lika etablerade där, finns större möjligheter för tjänster i mobilen, säger bedömarna. Men ur en kristeoretisk synvinkel är det slående hur värdet av dessa staters valutor just nu urgröps i rask takt. Om de vanliga pengarna förlorar i köpkraft blir det ju rationellt att övergå till en e-valuta. Går det rentav att påstå att Facebook spekulerar i att världskrisen ska eskalera i viss riktning?

En tredje tanke: Steget från bank till försäkringsbolag är inte stort. Företag som Facebook och Google inser naturligtvis sina möjligheter på detta fält. De har kunnat kartlägga människors livsmönster i stor detalj under ett antal år. Genom att finna mönstren kan de i princip erbjuda alla tänkbara försäkringar till attraktiva priser – fast bara till dem som rör sig i rätt kvarter, har rätt vänner och via sitt nätbeteende signalerar rätt livsstil.

flattr this!

av rasmus den April 15, 2014 20:57

Wikimedia Sverige

Wikimedia Conference i Berlin

Under fyra dagar, 10-13 april, träffades omkring 150 wikimedianer från hela världen till Chapters Conference i Berlin för att diskutera wikimediarörelsens framtid och lära sig av varandra hur verksamheten kan utvecklas.

Deltagarna kom från 37 chapters, samt sex användargrupper och en tematisk organisation. Från Wikimedia Sverige deltog Jan Ainali, Mattias Blomgren och Bengt Oberger.

Första dagen var en öppen dag där olika grupper träffades, medan själva konferensen började på fredagen. Efter välkomnande skedde speed dating, under vilken var och en av deltagarna fick presentera sin organisation för en annan deltagare under tre minuter, varefter man bytte till en annan person. Detta upprepades sedan ett par gånger, för att man skulle få möjlighet att träffa flera deltagare. Det var ett trevligt sätt att få kontakt och höra om de andras verksamhet. Temat för diskussionerna var viktiga milstolpar senaste året, största utmaningarna framöver och en önskan.

Projektet Chapters Dialogue, som syftat till att undersöka föreningarnas behov och mål presenterades. En uppföljning och diskussion om hur detta kan tas vidare fördes nästa dag, men något beslut om fortsättning togs inte.

Efter lunch behandlades intressekonflikt i beslutssituationer och olika exempelsituationer diskuterades i mindre grupper. För Wikimedia Sveriges del kunde vi konstatera att vi hanterat detta väl genom de jävsriktlinjer vi tagit fram. Parallellt med den sessionen pågick en om ”från idé till experiment”.

Därefter följde tre parallella spår, där två av oss gick på ”Community Liasons”, som handlade om de representanter som föreningarna kan ha för att stödja utrullningen av nya verktyg i projekten, till exempel buggrapportering och information. Vi var även representerade på genomgången om erfarenheter från Wikidata-projektet.

Efter sammanfattning av dagen följde samling på Wikimedia Deutschlands kontor, där det bjöds på förtäring. Vi passade även på att ha ett informellt möte med föreningarna i Norge, Finland och Estland, för att diskutera framtida samarbete.

Lördagen inleddes med samling, vilken följdes av möte med ledamöter från Wikimedia Foundations styrelse i form av diskussioner i mindre grupper. Teman för diskussionerna var till exempel strategiarbete, teknisk utveckling och förbättrad kommunikation mellan styrelsen och föreningarna. Det hela avslutades med en paneldiskussion med styrelseledamöterna.

Därefter skedde uppföljning av Chapters Dialogue, parallellt med en session om erfarenhetsutbyte.

Efter lunch följde samtal i mindre grupper om hur vi ser på rörelsen åren 2040, 2025 och 2017. Alternativa ämnen var ett om att lära sig av misstagen och göra bättre misstag i framtiden, samt ett om att påverka EU vad gäller upphovsrättslagstiftning.

Lördagens sista sessioner behandlade återkoppling till FDC, strategiarbete i föreningarna, där Wikimedia UK berättade om sitt strategiarbete, samt en om bidragsansökningar. Strategipresentationen gav en del idéer till kommande strategiarbete i föreningen.

Även på lördagskvällen samlades vi på Wikimedia Deutschlands kontor för förtäring och samvaro.

Söndagens inleddes med att kandidaterna till de två, av föreningarna utsedda, ledamöterna i Wikimedia Foundations styrelse presenterades och därefter fördes en diskussion. Fyra kandidater är nominerade, varav en från Sverige.

Andra sessioner handlade om hur man mäter och följer upp verksamheten, om utveckling av ny mjukvara, anställning av personal och utvärdering av projekt. Därefter följde en om att finna alternativa finansieringsformer, där föreningarna i Sydafrika, Indonesien och Estland berättade om sina erfarenheter. Hur föreningarnas frivilliga kan utbildas för att driva verksamheten diskuterades också.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för Wikimedia Conference och deltagarna fann det värdefullt att träffas för att utbyta erfarenheter och träffa varandra. Deltagarna var mycket nöjda med arrangemanget och såg fram emot nästa års konferens, var den nu kommer att hållas.

Ett stort tack till Wikimedia Deutschland för en väl genomförd konferens!


av Mattias Blomgren den April 15, 2014 20:49

Ubuntu.se

10 Minimalist Programs for a Lightweight Desktop

Picking up one entry for each category was no easy task because applications are divided between GTK and Qt, and there are programs that run in the console and do their job perfectly and are more lightweight than a GUI application. As such, I decided to leave terminal applications out of this review in the first place, but I provided a link below to an article which covers those. Applications listed below are built using various toolkits, not just a single one like GTK, however they are among the most lightweight graphical tools from their category.

Included are applications with a graphical interface, but if you’re looking for terminal-based replacements, have a look

April 15, 2014 18:03

April 14, 2014

Ubuntu.se

16 commands to check hardware information on Linux

Hardware information

Like for every thing, there are plenty of commands to check information about the hardware of your linux system. Some commands report only specific hardware components like cpu or memory while the rest cover multiple hardware units.

This post takes a quick look at some of the most commonly used commands to check information and configuration details about various hardware peripherals and devices. The list includes lscpu, hwinfo, lshw, dmidecode, lspci etc.

1. lscpu

The lscpu command reports information about the cpu and processing units. It does not have any further options or functionality.

April 14, 2014 18:29

Påvels blogg

Filmer som referenser i Zotero

Jag upptäckte nyligen att man kan spara film i referenshanteraren Zotero. Man har kunnat det länge, men jag är ingen filmmänniska och har inte haft någon anledning att utnyttja funktionen och kanske tipsar jag idag om gårdagens nyheter.

Det är lika enkelt att spara filmer som andra referenser. Då man är inne på en filmsida visas en kamera i adressfältet. Om man klickar på den sparas filmen som en post i ens bibliotek.

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen som referens i Zotero

På hemsidor där det finns film, till exempel Youtube, syns en kamera i adressfältet i Firefox. Om man klickar på den sparas filmen i Zotero

Det är inte själva filmen som sparas utan metainformation. Genom att webbsidan anges bland uppgifterna är det emellertid lätt att återvända till favoritfilmer.

Filmen sparas som referens i ens bibliotek. Självklart kan man lägga filmer i egna bibliotek eller underbibliotek

Filmen sparas som referens i ens bibliotek med en liten kamera framför som visar att det är en film

Det finns självklart många användningsområden för detta utöver att referera till filmer i texter man skriver. Man kan till exempel samla instruktionsfilmer för program som GIMP och LibreOffice/OpenOffice. Man kan givetvis samla sina favoritmusikvideos från Youtube som i mitt exempel. Zotero växer och blir ett forskningsredskap eller databas.

Man kan sortera filmreferenser som andra referenser, lägga dem i bibliotek och underbibliotek, anteckna och märka upp dem för att underlätta sökningar och korsreferenser.

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märken och sortera posten efter eget huvud

Detta är den information som sparas i posten. Man kan givetvis lägga till anteckningar, märka upp och sortera posten efter eget huvud

Ännu ett användbart sätt att använda Zotero på!

flattr this!

flattr this!

av Påvel den April 14, 2014 09:46

Copyriot

Kosingkruxet, 2: Pengar kan inte fördelas

Till saken. Alltså ett första exempel på hur knasigt det kan bli när pengar antas vara ett neutralt medium.

Kajsa Ekis Ekman skrev nyligen en ledarartikel i ETC som var ett ganska typiskt exempel på vänsterns okritiska förståelse av pengar. Hon utgick från en artikel i Proletären, om fördelningen av världens rikedomar. Denna artikel utgick i sin tur från en rapport från den schweiziska banken Crédit Suisse.

Siffrorna behöver inte upprepas här. En väldigt liten del av jordens befolkning äger en väldigt stor del av resurserna, mätt i pengar. Den stora majoritetens samlade tillgångar utgör en chockerande liten procentandel. Utifrån dessa siffror skriver Ekis:

Occupy-rörelsen överdrev alltså inte ens när de talade om en procent–tvärtom är de för snälla. Samma sak pågår i Sverige: en femtedel äger 87 procent av tillgångarna. Det stora mysteriet är ju: Hur kommer det sig att inte majoriteten av jordens befolkning – vi är ju så många – lyckas ta tillbaka våra pengar från dessa rånare?

Ledarartikeln gör jämförelsen mellan pengar och tårta. Skillnaden är bara att tårta, till skillnad från pengar, går att äta. Vad menar Ekis att vi ska göra efter att vi tagit tillbaka “våra pengar”?

Fördelade vi resurserna lika mellan alla vuxna människor på jorden skulle var och en få drygt 328 000 kronor, har tidningen Proletären räknat ut. Och om vi dessutom beslutade om pengarna tillsammans, skulle vi få enorma resurser att göra vad vi ville: satsa på klimatet, korta arbetstiden, rent vatten och bra bostäder åt alla, reformer.

Tänk vad mycket bra saker som skulle gå att köpa för pengarna! Under förutsättning att resurserna i allmänhet och arbetskraften i synnerhet fortsätter att vara varor. Visionen om socialism förutsätter alltså – som vanligt – att kapitalismen består.

Detta är ingen tävling i tom radikalitet. Det handlar inte om att vara “revolutionär” eller “reformist”. Kruxet med kosing är en konkret sak. Det handlar om att pengar inte kan omfördelas utan att detta påverkar pengarnas köpkraft. Att orda om hur många nyttigheter som världens pengar skulle kunna köpa är en verklighetsfrånvänd ovana.

Verkligheten är ju att det som Ekis kallar “pengar” till övervägande del består av sådant som Marx kallade “fiktivt kapital“. Det är fråga om olika typer av anspråk som bara kan realiseras under förutsättning att kapitalismen fungerar “normalt”. En del av kapitalismens normalitet är att alla anspråk inte kan realiseras samtidigt. Pengarna måste vara ojämnt fördelade för att bibehålla sitt värde.

Vi föreställer oss att det går som Ekis drömmer: på något vis insamlas alla världens pengar in i en stor hög och fördelas lika mellan världens befolkning, eller i enlighet med en demokratiskt beslutad budget. Min intuitiva gissning är att detta skulle vara liktydigt med en hyperinflationär utveckling där pengarna förlorar all köpkraft.
Exemplet är hypotetiskt, men har betydelse även för möjligheten att ta små steg i riktning mot en rättvisare fördelning av pengar. Även om det bara handlade om en att höja skatterna för de rika i exempelvis Sverige, för att ge större resurser åt majoriteten, skulle detta få konsekvenser för vår valuta.
Kan någon hävda att en socialistisk politik i ett land inte skulle leda till att värdet av landets valuta i slutändan blir urgröpt? Valutan kommer alltså att tappa en del av sin förmåga att använda som betalningsmedel – vilket mycket väl kan upphäva de reella framsteg som omfördelningen tycktes uppnå. Ju större omfördelning av pengarna, desto mer förlorar pengarna i värde.

(Jag kommer för övrigt att tänka på François Mitterrand och hans misslyckade försök att styra landet i en socialistisk riktning 1981–83. Följden blev just att Frankrikes valuta raskt förlorade sin köpkraft. Den franska vänstern har fortfarande inte erkänt att detta fiasko skulle ha någonting med penningmediet att göra. Därför är de så besatta av tanken på att en nyliberal sammansvärjning.)

flattr this!

av rasmus den April 14, 2014 07:26

April 13, 2014

Ubuntu.se

One Week Until Lubuntu 14.04: Lightweight, LTS

With Ubuntu 14.04 closing in to the release date, which is set for April 17th, I took Lubuntu for a spin from the daily live ISO image. Lubuntu is the most lightweight distribution in the Ubuntu family (the other one being Xubuntu which uses Xfce), using LXDE (Lightweight X11 Desktop Environment), as well as a set of applications intended to be low on resources.

Although light, Lubuntu bundles all the necessary applications needed to surf the web, edit documents, listen to music and watch movies, or chat. Well, LXDE is not exactly MATE, however to a certain degree it resembles the old GNOME

April 13, 2014 10:53

April 12, 2014

Copyriot

Kosingkruxet, 1: Pengar som medium

Nyligen har vi rotat i pengarnas väsen. En översatt text om “vad bitcoin avslöjar om penningmediets tillstånd” ledde (såklart) till olika slags reaktioner, grundade i olika “monetära subjektiviteter“. Att rota vidare känns som en nödvändig sak, särskilt i anslutning till krisserien.

Men ämnet är frustrerande. Det räcker att nämna “bitcoin” eller “guldmyntfot” på en blogg för att locka respektive typ av penningpartisaner till kommentarsfältet. Då gäller det att dra en skarp gräns mellan två sätt att ifrågasätta pengarnas roll i samtiden.

Å ena sidan finns det många som vill ifrågasätta penningpolitiken eller rentav “penningsystemet“. Dessa menar att vår rådande bubbelekonomi skulle kunna botas genom någon typ av reform som ska minska statens och/eller bankernas makt, till förmån för någonting annat (som kan vara nästan vad som helst). Men de ifrågasätter inte pengarna i sig, utan betraktar pengar som en nödvändig grundval för mänsklig civilisation.

Å andra sidan finns ansatser till något som skulle kunna kallas för “penningkritik” (om inte ordet hade kvarlämnat en eftersmak av penningsystemshaverism). Då åsyftas alltså en kritik av just pengarna i sig. Detta är inte detsamma som att predika pengarnas avskaffande som en lösning på världens problem. Penningkritiken måste situeras inom ramen för en bredare ekonomikritik. Det handlar om att klargöra varför pengar är nödvändigt i den samhällsformation som vi nu lever i, vilket ger en antydan om vad som kan krävas för att förändra detta samhälle.

Att kritisera “pengarna i sig” kan framstå som en absurditet. Inom ramen för en politisk och/eller ekonomisk debatt är det en absurditet – för då förutsätts ett penningpolitiskt ramverk, där alternativet till pengar bara kan vara en annan typ av pengar.
Robert Kurz skriver i en svåröversatt passage ungefär så här: “En radikal kritik av pengarna låter sig inte omedelbart formuleras i flygblad för utdelning i brevlådor. Men även det omvända är sant: den som bedriver en omedelbar flygbladsagitation kommer inte att kunna idka en radikal kritik av pengarna.”
Nyckelordet här är förmedling eller mediering (Vermittlung) som står i motsats till omedelbarhet. Det går inte att omedelbart likställa de högre och lägre nivåerna av teoretisk abstraktion, även om båda nivåerna är nödvändiga delar i ett kritiskt projekt.

Samtidigt är ju “pengarna i sig” – vad Marx kallar för penningformen – en form av förmedling, ett medium. Här finns en möjlighet att koppla samman ekonomikritik och medieteori. Jag fiskade efter ett sådant möte i min avhandling (avsnitt 1.3.4), efter att först ha lagt upp ett utkast här på Copyriot. “Mediematerialism” definierades där som ett erkännande av att varje medium rymmer vissa materiella begränsningar. Frågan är bara om en sådan “materialism” håller när vi ger oss på penningmediet. Robert Kurz ifrågasatte i sin sista bok själva motsatsställningen mellan materialism och idealism.

Likväl är det en självklarhet i medieteoretiska sammanhang ett medium alltid är mer än bara en neutral förmedlare. Lika självklart är det i ekonomsammanhang att pengar är ett medium – må vara att nationalekonomer knappast visar något intresse för medieteori. En konventionell definition av pengar utgår från tre funktioner:

Ekonomerna talar endast om “medium” i det första av fallen, men för medieteoretiker som Friedrich Kittler är det självklart att alla tre funktionerna handlar om mediering. Faktum är att nämnda treenighet sammanfaller exakt med mediedefinitionen hos Kittler. Han talar om att medier gör tre saker med information: att överföra, att bearbeta/beräkna och att lagra. Pengar framstår då som mediet par excellence.

Emellertid är det hos Kittler fråga om en cirkeldefinition. Han verkar tänka sig att det är “information” som blir överförd, bearbetad och lagrad med hjälp av medierna. Samtidigt är det omöjligt att definiera “information” utan att ta hjälp av medier. Tautologin tenderar hos Kittler att bli ontologiserad. Samma tautologi finns i någon mening hos Marx: pengarna är ett medium för värde, men värde är ett samhälleligt förhållande som förutsätter existensen av pengar. Men i stället för att ontologisera denna tautologi, försöker Marx att historicera den – det är kapitalismen i sig som har en tautologisk karaktär, i det att pengarnas tillväxt blir till ett självändamål som ingen aktör kan undfly.

flattr this!

av rasmus den April 12, 2014 22:35

Ubuntu.se

It’s not a fun week to work at OpenSSL

A look at the volunteer organization whose project suffers Heartbleed.

Until earlier this week, it's likely that most Internet users had never heard of OpenSSL. But thanks to the Heartbleed bug, which put all manner of usernames and passwords at risk, the OpenSSL project is coming under some serious scrutiny. To understand how the Heartbleed bug happened, it's important to understand how the OpenSSL project works.

The OpenSSL project has been around since 1998. Since the project is open source, it is an informal group comprised primarily of about

April 12, 2014 16:04